Publicerad 2009-08-19 23:39:11 i
I got tired, I told him. Not worn out, but worn through. Like one of those wives who wakes up one morning and says, I can't bake any more bread.
You never bake bread, he wrote, and we were still joking.
Then it's like I woke up and baked bread, I said, and we were joking even then.
I wondered will there come a time when we won't be joking? And what would it look like? And how would that feel?
Publicerad 2009-08-14 21:32:38 i
Publicerad 2009-08-14 01:40:00 i
det fanns nätter när vi fanns mer än några andra
nätter när vi låg på rygg på en gräsmatta och sammanfattade livshistorier
nätter när vi ramlade på rispiga garagetak
nätter med bugg på halva dansgolvet
nätter när du sparkade på mina svarta kängor med snörning och frågade hur blev du såhär?
när vi pratade för fort och i munnen på varandra
men också när du sa snälla, säg, det är kanske det vi behöver
hundra nätter på trottoarer långt från våra vänner
hundra nätter i fel tid
det fanns nätter när du mötte mig i spöregn
nätter jag höll ihop dig utanför främmande portuppgångar och
dagar med möten i ampfiteatern när vi gjorde grå vardag till kryptik
med ordspråk i frågespel, med puls och kurragömma i korridorerna
men vi är old news nu
det är bränt på sätt vi inte har utrymme kvar att formulera
och i helgen innan vi drog på oss skorna och snubblade ut i hallen tänkte jag
att vi inte ens kramade om varandra den här gången
att vi är kvar som några fraser om människor vi känner som rör i våra liv
med större tag än vi själva gör när vi står lutade över köksbänken med någon annan på andra sidan
det närmaste vi kommer är när du smakar av mitt vin,
håller min arm i sekunder medan jag byter låt i cd-spelaren
Publicerad 2009-08-11 19:41:26 i
jag drar gardinerna längre ut mot väggarna än jag brukar
bort från fönstret och städar lägenheten till och med under sängen
sen dansar jag till bruce och bokar flyg tillbaka till det där jag saknar
Publicerad 2009-08-08 18:28:35 i
Publicerad 2009-08-08 14:22:43 i
Och så stod det en tant vid tunnelbanan med tidningar om Gud. Eller nåt med Jehovas. Det spelar ingen roll. Jag sa att det inte var för mig. En dag kanske allt blir annorlunda. Sa jag för två veckor sen. Eller kanske två månader sen. Det är ingen som håller räkningen längre
Men det är ett under att man kan stava obviously klockan tre på natten. Att ens välja det ordet. Stava men glömma bort sammanhanget.
Nånting hände med mig inatt. Jag trodde att det handlade om en konstig dröm om en cykel men det skulle lika gärna kunnat vara high drama på en gata i Vasastan. Sen blev det morgon. Jag vaknade i en soffa med en fläkt i ansiktet. Det tog mig mer än en timme att gå från A till B. Solen sken så starkt. Köpte en mozarellabaguette på seveneleven och tänkte att den kanske kommer vara värd trettionio kronor. Det var den inte
And supplies are endless in the evening, by the morning they'll be gone
Jag fick bläckpennan av en engelsk man med ryggsäck och pappret av killen i tunnelbanespärren. Världen är kanske fin men den är ändå gjord av tunnlar och betong. Det är sånt man ser när man ligger på trottoaren en söndagsmorgon
Publicerad 2009-08-03 14:22:05 i
som när du ger mig en avbryten ukelele
och själv tar en tältpinne och säger "nu ska jag och M slåss!"
våra vänner tittar på
du ger mig ett liggunderlag som sköld
som i ett scenario där jag skulle peka på
vilka män jag tycker är snygga
och du skulle trycka in ett paraply i deras mage
som när vi bestämmer "klockan tio, serious talk"
där jag säger: jag kan inte se någon för dig
och du säger: jag kan se många för dig
Publicerad 2009-08-02 21:53:37 i
vi skulle setts i London men du hade busat bort ditt vett
på tiotusen meters höjd spydde jag på en toalett
nåt slags rekord är satt i att fly så långt bort från sig själv man kan
härlig bloody mary blev förfärlig när allt tog slut i en krasch
där jag gick sönder och gav bort mig själv till andra bit för bit
när jag var klar fanns inget kvar, jag vände inåt och kom ut som nånting nytt
nåt ljust jag hade velat visa upp för dig
men du var färdig, klar och vidare, sa "tack men nej"
det här var åren när jag sa Ja till allt utan förbehåll
det ledde bara till problem som var långt bortom min kontroll
linjen är tunn och alltid nära till allt som är grönt och grant
rim och reson, bot och bättring
ge mig en chans till, jag kan
i sena nätter, efterfester tänker efter, Vad är sant?
klumpig, ful och fumlig slog mig matt för att jag inte fatta att
jag aldrig kommer att förstå nånting, livet bara blir
det skrämde andan ur mig sen gömde jag mig i ytterfil
din nya kille är smart och pratar fort med svåra ord om allt han gjort
jag muckar gräl med allt det där jag också vill men inte törs
först efteråt blir saker klara, varför ska det vara så?
om några år kan vi springa på varandra och säga "så illa kan det gå"
aldrig rätt tid, aldrig rätt plats
det kommer aldrig finnas nåt som heter rätt tid, rätt plats
jag ser tillbaks på mörka moln
som heter ånger, sorg och skam
dom kanske krossar mig en dag
men till dess var det jag som vann
